﻿global metapost
högsta.Id 0

metapost
Status publicerad
Källid 486
Titel Termförklaringar
Titel.kortform Termförklaringar
Titel.dokumentnr
Titel.överordnad Språkriktighetsboken
Utgivningsår 2005
Utgåvenr
Ställe s. 384--404
ISBN-kod 978-91-7227-381-8
ISSN-kod
Bakgrund
SAB-kod
Utgivare.1.urspr.organisation Svenska språknämnden
Utgivare.2.nu.organisation Språkrådet
Utgivare.3.nu.organisation Norstedts Akademiska Förlag
Klassifikationssystem.1.namn
Klassifikationssystem.1.kortnamn
Klassifikationssystem.1.url
Klassifikationssystem.1.beskrivning
Tolka.OKGR-märkning annarsOckså
Tolka.skillnadTermSynonym.förvalt troligenUppdelat
Tolka.skillnadTermSynonym.sv troligenUppdelat

svTE adjektiv
svDF ord som anger egenskap eller tillstånd och som kan kompareras
svAN Ett adjektiv anger hurdan(t) någon eller något är.
svEX dyster, gul, trevlig, äcklig
svRETE attribut, komparation

svTE adverb
svDF ord som anger ett sakförhållande som gäller för det som uttrycks i satsen
svAN Adverb är ord av många slag. De kan ange bl.a. sätt, rum, tid, negering och talarens attityd till det som sägs.
svEX aldrig, bitvis, framme, i dag, inte, kanske, troligen

svTE agent
svDF satsled som anger vem eller vad som utför handlingen i en passiv sats
svRETE passiv
svAN Agenten föregås alltid av prepositionen {i}av{/i}. Agenten i en passiv sats motsvaras av subjektet i en aktiv sats. I den passiva satsen {i}Äggen lades i korgen av flickan{/i} är {i}flickan{/i} agent. I den aktiva satsen {i}Flickan lade äggen i korgen{/i} är {i}flickan{/i} subjekt.

svTE aktiv
OKGR adj.
svSA om verbform
svDF som inte står i passiv
svRETE passiv

svTE allitteration
svSYTE uddrim
svDF stilmedel som innebär att två eller flera ord i en ordförbindelse börjar på identiska eller likartade ljud eller ljudkombinationer
svEX bra och billig, gammal och grå, gå från hus och hem, över stock och sten

svTE andra personens pronomen
svDF pronomen som betecknar den eller det som tilltalas
svEX du, dig, din/ditt/dina; ni, er, er/ert/era

svTE apposition
svDF efterställt attribut som utgörs av en nominalfras
svRETE attribut, epitet, nominalfras
svAN En apposition är efterställd sitt huvudord, epitetet, och motsvaras av en som-sats. I meningen {i}Stockholm, Sveriges huvudstad, ligger vid Mälaren{/i} är ledet {i}Sveriges huvudstad{/i} apposition till huvudordet {i}Stockholm{/i}. Meningen kan omskrivas som {i}Stockholm, som är Sveriges huvudstad, ligger vid Mälaren{/i}.

svTE artikel
svDF formord eller ändelse som markerar bestämd eller obestämd form hos substantiv
svRETE bestämd artikel, obestämd artikel

svTE asyndes
svDF stilmedel som innebär att ett bindeord, speciellt {i}och{/i}, utelämnas från sin förväntade plats mellan leden i en mening
svAN I yttrandet {i}Jag kom, jag såg, jag segrade{/i} saknas och mellan den andra och tredje satsen; jämför med {i}Jag kom, såg och segrade{/i}.

svTE att-bisats
svDF bisats som inleds med subjunktionen {i}att{/i}
svRETE subjunktion
svEX Hon trodde att {b}hon skulle cykla omkull{/b}.

svTE attribut
svUPTE adjektivattribut
svUPTE genitivattribut
svUPTE prepositionsattribut
svUPTE attributiv bisats
svDF satsled som är en bestämning till huvudordet i en nominalfras
svRETE bestämning, huvudord, nominalfras
svAN Attribut kan vara framförställda, t.ex. {i}{b}varma{/b} färger{/i} (adjektivattribut) och {i}{b}Kalles{/b} kanin{/i} (genitivattribut), eller efterställda, t.ex. {i}taket {b}på huset{/b}{/i} (prepositionsattribut) och {i}Nisse {b}som arbetar på Konsum{/b}{/i} (attributiv bisats).

svTE attributiv
svDF som utgörs av eller fungerar som ett attribut
svRETE attribut

svTE avledning
HONR 1
svDF bildandet av ett nytt ord genom att en förstavelse eller en ändelse fogas till en ordstam
svRETE förstavelse, ändelse

svTE avledning
HONR 2
svDF ord som bildats genom processen <RCON avledning <HONR 1>>
svRETE sammansättning <HONR 2>
svAN Vid <RCON avledning <HONR 1>> får det nya ordet ofta en annan ordklasstillhörighet. Adjektiven {i}läsbar{/i} och {i}oläslig{/i} samt substantiven {i}läsare{/i} och {i}läsning{/i} är avledningar av verbet {i}läsa{/i}.

svTE bestämd artikel
svDF formord eller ändelse som anger bestämd form hos substantiv
svRETE formord, ändelse, substantiv
svAN Bestämd artikel förekommer i {i}{b}den{/b} svarta katten{/i}, {i}{b}det{/b} gula huset{/i} och {i}{b}de{/b} röda rosorna{/i}.

svTE bestämd form
svDF böjningsform hos substantiv
svRETE substantiv
svAN Substantivet {i}katten{/i} är bestämd form av {i}katt{/i}.

svTE bestämd nominalfras
svDF nominalfras med bestämd betydelse
svRETE obestämd nominalfras

svTE bestämdhet
svSYTE species
svDF böjningskategori (för substantiv) som innebär att man gör åtskillnad mellan bestämd och obestämd form
svRETE bestämd form, obestämd form, substantiv

svTE bestämning
svDF led som modifierar betydelsen hos ett annat led
svAN I sammansättningen {i}kattsvans{/i} är förledet {i}katt{/i} en bestämning till efterledet {i}svans{/i}. I frasen {i}en väldigt snäll katt{/i} är {i}snäll{/i} en bestämning (adjektivattribut) till {i}katt{/i}, samtidigt som {i}väldigt{i} är en bestämning (adverbial) till {i}snäll{/i}.

svTE bestämningsord
svDF ord som används som bestämning till annat led
svAN I frasen {i}mycket vacker{/i} är adverbet {i}mycket{/i} ett bestämningsord till {i}vacker{/i}.

svTE betonad
OKGR adj.
svSA om stavelse
svDF som är framhävd på närstående stavelsers bekostnad
svRETE huvudbetoning, bibetoning, obetonad
svAN I ordet {i}paraply{/i} är den sista stavelsen, {i}ply{/i}, betonad.

svTE betoning
svDF framhävning av stavelse på närstående stavelsers bekostnad
svRETE huvudbetoning, bibetoning

svTE betydelsemässig
svSYTE semantisk
svDF som avser betydelsen hos ett språkligt uttryck

svTE betydelseomfång
svDF den utsträckning i betydelse som ett ord eller uttryck har
svAN Ordet {i}mås{/i} har större betydelseomfång än t.ex. {i}fiskmås{/i}, eftersom {i}mås{/i} betecknar alla måsar, medan {i}fiskmås{/i} endast betecknar vissa.

svTE bibetoning
svDF stark framhävning av stavelse i det sista ledet av en sammansättning eller annan ordbildning med sammansättningsprosodi
svRETE sammansättning <HONR 2>, sammansättningsprosodi, stavelse
svAN I {i}berguv{/i} har {i}uv{/i} bibetoning, i {i}berguvsbo{/i} har {i}bo{/i} bibetoning.
svRETE betoning

svTE biff-regeln
svDF tumregel som anger att {i}inte{/i} och andra satsadverbial placeras före den finita verbformen i bisatser
svRETE finit verbform
svAN Förkortningen biff uttyds ”i {b}b{/b}isatser står {i}{b}i{/b}nte{/i} {b}f{/b}öre det {b}f{/b}inita verbet”.
   I meningen {i}Hon sade att hon inte hade lust att åka till Cannes{/i} står bisatsens satsadverbial {i}inte{/i} före den finita verbformen {i}hade{/i}. I huvudsatser kommer däremot {i}inte{/i} och andra satsadverbial normalt efter det finita verbet: {i}Hon hade inte lust att åka till Cannes{/i}.

svTE bildkrock
svDF misslyckad sammanföring av bilder avses
svEX Nu måste vi försöka hålla fanan flytande.
svRETE katakres

svTE bildlig
svDF som avser språklig bild

svTE bisats
svDF sats som är satsled i en annan sats
svRETE satsled
svAN I meningen {i}Vet du vem som äger bilen som står parkerad där borta?{/i} är {i}vem som äger bilen som står parkerad där borta{/i} en bisats. Denna bisats innehåller själv en bisats, {i}som står parkerad där borta{/i}.

svTE bisatsordföljd
svUPTE rak ordföljd
svDF ordföljd som kännetecknar bisats och som innebär dels att satsens subjekt står före dess finita verbform (så kallad rak ordföljd), dels att ett satsadverbial står före det finita verbet
svRETE bisats, biff-regeln, finit verbform

svTE böjning
svDF systematiska formella förändringar hos ett ord som hänger samman med ordets betydelse eller grammatiska funktion
svRETE numerus
svAN Ett adjektiv kan t.ex. böjas i numerus för att ange samhörighet med ett substantiv i singularis eller pluralis.
svEX Exempel: stolen är grön, bordet är grönt, stolarna är gröna

svTE böjningsform
svDF ord som är försett med böjningsändelse eller annat böjningskännetecken, t.ex. vokalbyte
svRETE böjningsändelse
svAN {i}Talar{/i}, {i}talade{/i} och {i}talat{/i} är böjningsformer av verbet {i}tala{/i}; {i}äter{/i}, {i}åt{/i} och {i}ätit{/i} är böjningsformer av verbet {i}äta{/i}.

svTE böjningskategori
svDF system av böjningsdistinktioner som tillämpas på ord tillhörande vissa ordklasser
svRETE preteritum, bestämdhet, kasus, numerus
svAN Substantiv har t.ex. böjningskategorierna bestämdhet, kasus och numerus.

svTE böjningsändelse
svDF ändelse som markerar böjning
svRETE böjning
svAN Böjningsändelserna {i}-or{/i}, {i}-ar{/i} och {i}-er{/i} uttrycker plural i substantiven {i}rosor{/i}, {i}hundar{/i} och {i}katter{/i}, böjningsändelsen {i}-de{/i} uttrycker preteritum i verben {i}talade{/i}, {i}kände{/i} och {i}förde{/i}.

svTE dativ
svDF kasus (i vissa språk)

svTE demonstrativt pronomen
svDF pronomen som är direkt utpekande
svEX denna, denne, detta, dessa, den/det/de (där), den/det/de (här).

svTE dialektal
OKGR adj.
svDF som avser eller präglas av en (viss) dialekt

svTE direkt anföring
svDF ordagrann återgivning av vad någon sagt eller skrivit
svEX Plötsligt skrek Anna: ”Nu får du ta mig tusan ge dig av härifrån!”

svTE distributiv
OKGR adj.
svSA om betydelse
svDF som avser alla samordnade företeelser tagna var och en för sig

svTE efterled
svDF det senare ledet i en sammansättning
svAN I sammansättningen {i}kattsvans{/i} är {i}svans{/i} efterled.
svRETE förled

svTE efterställd bestämning
svDF bestämning som är placerad efter det led den bestämmer
svAN I {i}nyckeln till garaget{/i} är {i}till garaget{/i} en efterställd bestämning till {i}nyckeln{/i}.

svTE egennamn
svDF substantiv som kännetecknas av att det betecknar en unik, namngiven referent
svEX Blomstermåla, Eva, Frihetsgudinnan, Volvo, Zeus.
svAN Egennamnen räknas ibland som en särskild ordklass.

svTE enstavig
OKGR adj.
svDF som består av endast en stavelse
svEX häst, katt, ko
svRETE flerstavig

svTE epitet
svDF huvudordet i en fras med apposition
svRETE apposition
svEX bokhyllan Billy

svTE etnicitetsbenämning
svDF uttryck som betecknar (medlem av) ett folk eller en folkgrupp
svEX fris, kelt, massaj, same

svTE etymologisk
svDF som avser ett språkligt uttrycks ursprung, härledning och historia

svTE fast fras
svSYTE lexikaliserad fras
svDF fras bestående av två eller flera ord som tillsammans står för en enhetlig betydelse
svAN Hårt bröd är en fast fras med betydelsen ’knäckebröd’. Karakteristiskt för en fast fras är att den inte kan omskrivas. Om {i}hårt bröd{/i} kan omskrivas som {i}bröd som är hårt{/i}, är betydelsen inte längre ’knäckebröd’ och då är inte {i}hårt bröd{/i} någon fast fras.

svTE femininum
svDF genus (i vissa språk) som ofta omfattar ord som betecknar referenter av honkön
svRETE maskulinum

svTE finit verbform
svDF verbform som kan utgöra det enda verbet i en sats
svRETE infinit verbform
svAN Svenskans finita verbformer är presens ({i}tänker{/i}, {i}äter{/i}), preteritum ({i}tänkte{/i}, {i}åt{/i}) och imperativ ({i}tänk{/i}, {i}ät{/i}).

svTE flerstavig
svDF som består av minst två stavelser
svAN Ordet {i}universitet{/i} är flerstavigt; det består av fem stavelser: {i}u-ni-ver-si-tet{/i}.

svTE flertydighet
svDF egenskapen att kunna tydas på fler än ett sätt

svTE foge-s
svDF bokstaven {i}s{/i} som markör av sammansättningsfog
svAN I sammansättningen {i}språkvårdslitteratur{/i} anger ett foge-s att ordets förled är sammansatt, dvs. det består av leden {i}språk{/i} och {i}vård{/i}.

svTE formellt subjekt
svDF ord som står på subjektets plats i satsen och fungerar som ställföreträdande subjekt
svAN I standardsvenskan är det alltid ordet {i}det{/i} som är formellt subjekt. Exempel: {i}Det sitter en liten fågel i trädet{/i}. Det egentliga subjektet utgörs här av {i}en liten fågel{/i}; jämför med satsen {i}En liten fågel sitter i trädet{/i}.

svTE formord
svDF ord som, till skillnad från innehållsord, har förhållandevis vag egenbetydelse och oftast används för att ange vilken relation olika satsled har till varandra
svRETE satsled
svAN Till formorden räknas bl.a. prepositioner, konjunktioner, subjunktioner och vissa pronomen.

svTE fras
svDF grammatisk eller lexikal enhet som består av ett eller flera ord som hänger närmare ihop med varandra än med resten av den sats de står i
svRETE nominalfras, verbfras, prepositionsfras
svAN Det finns olika frastyper, t.ex. nominalfraser ({i}den gamla damen{/i}), verbfraser ({i}ska börja skolan{/i}), prepositionsfraser ({i}på sommaren{/i}).

svTE frassammansättning
svDF sammansatt ord vars för- eller efterled utgörs av en fast fras
svRETE fast fras, förled
svAN {i}Sanktbernhardshund{/i} är en frassammansättning, vars förled består av frasen {i}Sankt Bernhard{/i}.

svTE fritt predikativ
svDF satsled (adjektiv- eller nominalfras) som kongruensböjs med subjektet eller objektet men inte är syntaktiskt nödvändigt i förhållande till det finita verbet
svRETE nominalfras
svAN Ett fritt predikativ kan syfta på subjektet ({i}Utmattad och hungrig slog hon sig ned på bänken{/i}) eller på objektet ({i}Hon hittade katten, utmattad och hungrig, nere vid bäcken{/i}).

svTE fullständig huvudsats
svDF huvudsats som innehåller både ett subjekt och en finit verbform
svRETE finit verbform
svAN Även imperativsatser (t.ex. {i}Ät upp din mat!{/i}, {i}Sluta upp med det där tramset!{/i}), som normalt inte har något subjekt, räknas till de fullständiga huvudsatserna.

svTE fundament
svDF det satsled i en huvudsats som kommer före satsens finita verbform
svAN I satsen {i}I morgon skulle det visst bli regn{/i} består fundamentet av tidsuttrycket {i}i morgon{/i}. Satsens finita verbform är {i}skulle{/i}.

svTE förflyttningsverb
svDF verb som uttrycker rörelse eller transport
svEX gå, resa, springa, ströva omkring

svTE förkortningsled
svDF förled eller efterled som utgörs av en förkortning
svEX {b}dna{/b}-prov, {b}vd{/b}-sekreterare, diskussions-{b}pm{/b}
svRETE förled, efterled

svTE förled
svDF det första ledet i en sammansättning
svRETE efterled, sammansättning <HONR 2>
svAN I sammansättningen {i}kattsvans{/i} är {i}katt{/i} förled.

svTE första personens pronomen
svDF pronomen som betecknar den eller det som talar
svEX jag, mig, min/mitt/mina; vi, oss, vår/vårt/våra
svRETE andra personens pronomen, tredje personens pronomen

svTE förstavelse
svDF avlednings- eller böjningselement som placeras framför en ordstam och som ensam inte kan utgöra ett självständigt ord
svAN I svenskan är alla förstavelser avledningselement.
svEX {i}o-{/i} i {i}otur{/i}, {i}be-{/i} i {i}besegra{/i}, {i}för-{/i} i {i}förtala{/i}

svTE genitiv
svDF kasus som uttrycker tillhörighet och bl. a. anger vem eller vad som är ”ägare” till något
svEX Evas bok, Stockholms invånare, bilens framskärm, folkets vilja

svTE genitiv-s
svDF bokstaven {i}s{/i} använd som markör för genitiv
svRETE genitiv
svAN I {i}styrelsens sammanträde{/i} anger {i}s{/i} att ordet {i}styrelsen{/i} står i genitiv.

svTE genitivuttryck
svDF uttryck för tillhörighet, ägande o.d.

svTE genus
svUPTE grammatiskt genus
svDF inneboende, lexikalisk-grammatisk, egenskap hos substantiv
svRETE n-genus, substantiv, t-genus
svAN Svenskt standardspråk har två genus: n-genus och t-genus.